Karma!

Första gången jag skriver från datorn på länge! Blir så många stavfel när jag skriver från datorn. Haha!
 
Idag har varit en minst sagt svängande dag. Jobbade idag och allt gick bra. Förutom att jag totalt tappar självförtroendet så fort chefen är i närheten. Det är som att någon slår mig i huvudet med en träklubba, jag börjar fumla, stamma och vågar inte göra något. Så konstigt. Men annars gick jobbdagen ganska fort. Hämtade lillskruttan på fritids och hon var sist kvar. Undrar hur det kommer bli de dagar då jag jobbar längre än 17 och ingen finns att hämta henne. Man kan få ha till 18 på fritids om man ansöker om det. Men stänger jag så jobbar jag till 19:10... Och en snart-8åring kan inte gå hem själv. Eller?
 
Sedan fick jag ett sms idag som fick mig att tro att alla mina böner och önskningar har hjälpt. Karma funkar verkligen!
 
Jag tänkte först inte svara men det kom spontant ur mig bara. Jag vart så arg!
 
Jag fick dessutom veta att hans flickvän dumpat honom och hon är glad för det. Ironiskt att han hör av sig just då. Haha! Men det kändes så jävla skönt att veta att han inte blev förlåten för allt och får gå hem till sin lilla familj och må bra medan jag har blivit psykiskt skadad. Så skönt att veta att han nu sitter där utan tjej och utan barn (så som han haft dem förr iaf) och mår eländigt. Så jävla jävla skönt! Så nu kan jag äntligen gå vidare. Nu är det slut, nu är det släppt och han är död för mig.
Tack Karma!
 
Men mitt huvud slutar inte snurra bara för att ett problem är ur världen. Det går runt runt och många käslor har blossat upp. Jag sa ju att jag inte visste om det var mani eller annat, och att jag skulle se vad som hände. Men jag kanske har gått för fort fram med en sak och jag vet inte vad det beror på och det skrämmer mig lite. Att jag kanske gör ett misstag igen. Fast jag är inte säker på om det var ett misstag, det kanske var ett klokt beslut just då. Men jag är rädd att jag kanske ångrar mig och verkligen gör ett misstag den här gången. Gaaah jag hatar min hjärna ibland! Jag borde sova nu. Dessa nattfunderingar (Ja klockan är inte 23 än men jag är inte heller 20 längre) gör att jag sover sämre, har svårare att somna och är vaken längre. Ett tecken på mani är att man inte behöver sova lika mycket. Ja det återstår att se som sagt. Dags att försöka sova.

Miss Anna Teri

Mitt liv som mamma och kattmamma. Drömmar om framtiden, mina mål och vardagen. Har många åsikter och säger vad jag tycker. Bipolär och ADD, skriver mycket om det med.

RSS 2.0